Så tokigt dä kunde ha gått!
Käraste Elände, godkväller på dej!
Å det hjärtligaste vill jag framföra våra gratulationer i efterskott!
Gnällspiken å jag ville givetvis få hylla dig på den stora dagen,
men idag hörde vi att Tråkmånsen å du ä bortresta.
Å lika bra va dä, kan jag säga. För du förstår att när vi skulle
komma å gratulera dej, kom vi aldrig fram te dörra.
Eftersom jag inte visste om att ni skulle fara utrikes,
Eftersom jag inte visste om att ni skulle fara utrikes,
tog jag fram finaste vårhatten, å skulle göra mej te.
Gnällspiken reste sej från sofflocket, å fick på sej gåbortbyxera.
När han hörde mig nämna kafferep, så bar dä åsta.
Galen som han ä i kakor å allehanda godsaker,
hoppade han i träskorna, å for iväg på eviga momangen.
Nu ha han ju gått å blive lite strubbliger, gubben min.
Å träskorna gjorde kanske inte saken bättre, för när vi gena bredvid
Nu ha han ju gått å blive lite strubbliger, gubben min.
Å träskorna gjorde kanske inte saken bättre, för när vi gena bredvid
kajen, å kom fram bakom staxt, så drutta gubben min rätt ner i plurret.
Jag hann bara uppfatta ett plask å ett blubb, blubb, blubb, blubb,
så var gubben min under vattnet.
Hel å hållen mä huvudet å allt, försvann hann i djupet.
Kära hjärtanes du Elände, så tokigt dä kunde ha gått!
Men där nere i bråddjupet ville de nog inte ha gubben min,
Kära hjärtanes du Elände, så tokigt dä kunde ha gått!
Men där nere i bråddjupet ville de nog inte ha gubben min,
för i samma sekund som han försvann kom han tebaka!
Han for upp som en fontän, å var som en boomerang, Gnällspiken.
Han for upp som en fontän, å var som en boomerang, Gnällspiken.
Jag hann knappast fatta att dä som hade hänt, hade hänt.
För när jag blinkade till, stod han bredvid mig,
å trätofflera hadde han på föttera.
Men han va blöter som e sill.
Åh, som han frös den kraken!
Åh, som han frös den kraken!
Inte kan en ju gå på kalas mä en gubbe som ä blöter ända in på bara mässingen,
å dä dryper vatten utån, dä förstår du säkert själver, Elände lilla.
Så vi fick vända om å gå hemåt .
Å tur va ju att vi gjordet, eftersom ni inte var te buds å öppna dörra.
Gnällspiken kunde ju rakt å ha drage på sej lunginflammation, tänker ja.
Å tur va ju att vi gjordet, eftersom ni inte var te buds å öppna dörra.
Gnällspiken kunde ju rakt å ha drage på sej lunginflammation, tänker ja.
Men hör å dej när ni ä hemkomna, för i all sin dar!
För då har Gnällspiken både torkat å blive varmer.
Å då ska dä bli gott mä ett redigt kaffekalas!
Hälsningar Jämmer.
Häj!
Dä va gött att han ramla i vattne så att han inte kan prata så möe nu, för vi är ute å reser inrikes till en f.d. Danskockuperad ö i Sverige.
Gnällspiken kanske blev lite lugnare i sitt prat om Mach 1:an. Han ska allt få sitt efterlängtade kafferep med kakor och tårta i obegränsad mängd.
... och provtur!!!!!